TRAPPOR TILL HIMLEN II.
Eugenik, etiskt omdiskuterad på jorden, kunde vid urval av lämpliga individer för livet vara en helt självklar och obestridlig metod av vår inträngning i universum. Med hänsyn till specifika roller kommer urval eller könsförändring att ha en helt praktisk mening. Genetisk idealt modellerade personer ska bli en självklarhet. För respektive planet finns det sedan redan anledning att klona de bäst adapterade mänskliga individerna. På sådant sätt kan de ju utgöra en grund för en ny „naturlig“ planetpopulation av människor! Om förutsättningen för detta är att vi inte förstör det med införsel av dödsbringande patogener, kunde kloning vara den snabbaste vägen till att öka den lokala befolkningen. Livet under extrema villkor kommer att vara en anledning till „reservdelstillverkning“, speciellt om de just adapterade individerna kommer att vara sällsynta i början, det betyder värda ett sådant offer. Nedfrysning av embryo, testade på jorden, skulle vidare kunna vara nästa hoppfulla fortplantningsteknik. I det första rymdskeppet, vilket kommer att landa där, behövs det ju inte mer än ett dussin fortplantnigsastronauter. De kunde transportera sina andra kamrater i en liten frysbox.
Transgena djur, och det är en hemlighet bland moderna djuruppfödare, är inte så attraktiva inom i livsmedels- och den farmakologiska forskningen, när det gäller att få fram nya forskningsresultat, men för de låga kostnadernas skull i samband med produktion av livsmedel och läkemedel. På jorden har alltid evolutionsnaturligt adapterade djuren fördel framför laboratorieexoter. Men utanför atmosfären kan det vara tvärtom. Djur, framavlade på respektive planet kommer att vara våra mest pålitliga medhjälpare. Det, som vi har ett överskott av på jorden, ska där bli till en dyrbarhet, som man kan utvinna bara tack vare genetisk anpassade organismer. Bara där kan alla extra stora kostnader vara motiverade. Historien med Noaks Ark kan upprepa sig. Bara de djur, vilka kommer att åtfölja oss på den långa vägen, ska i artigt vänta på sina nya liv i retorter.
Naturen som fabrik är en obarmhärtig metafor för våra jordiska villkor. Men erfarenheter från storuppfödningen får plötsligt en annan mening, när vår oskuld hushönan kommer en gång i en gård på Mars. Att storuppfödningsvarianterna är vana vid ett liv utan sol och att natter kommer via strömbrytare är en fördel på Mars. Man kan förvänta sig att manuskriptet från filmen „Inkräktaren“ upprepar sig, när en av dessa varelser ( för att skapa en självständig värld är det nödvändigt att skapa också en näringskedja med rovdjur) kommer att kämpa mot oss, eftersom den kommer att betrakta oss som inträktare på „sin“ planet.
Den verkliga paradisträdgården ska blomma först då, när den inte skadas av ogräs från den nära tippen eller ödemarken. Sådana ideal är möjliga bara utanför jorden. Först i en utomjordisk trädgård ska bara det växa, som vi vill ha där, eftersom inte något annat kan växa på de olika planeterna. Växter, som förebådar högre livsformer ska bli det första försöket i att bebygga universum. Genetiskt anpassade växter och dessa producerade livsmedel kommer att övergå från raritet till oundviklighet. Alla tekniker, vilka vi har utprovad på jorden, ska plötsligt få en mening och tillämpning. Skörd via knapptryckning kommer att ske för första gången. Under sådana villkor ska också sådana bisarra ting som växter immuna mot smuts eller bröd av agnar få sin tillämpning.
De första kolonisatörerna av rymden kommer säkert att vara mikroorganismer. Det är bara vi, som tar beslut om vi väljer sådana, som hjälper till att uppodla ödemarker, t.ex. på månen, eller tvärtom. Efter en tid ska de med bumerangeffekt smitta också oss. Tack vare de vid en första betraktelse galna experiment, som utförts av mikrobiologer vet vi, att det existerar redan i dag så kallade extremofiler. Det är mikroorganismer, vilka annars inte kunde överleva sådana villkor, som verkar extremt på jorden, men utanför existerar de som en vardaglig realitet. Först för sexton år sedan beskrevs för första gången mikrober, för vilka optimal temperatur för att kunna växa är 105oC men maximalt 113oC. Men också sådana, som älskar kyla – så kallade psychrofiler. De nyaste analyserna från oljefält visar, att också oljesreservoarer är fulla av liv. Det nationella forskningscentrumet i Danmark erbjuder i praktiken redan i dag genetiskt anpassade mikrober, vilka har som uppgift att äta upp de farligaste ämnena från avfall, såsom PCB. I forskningsplanerna finns också en konstgjord evolution av proteiner. Allt det, som är ovanligt, kommer att vara kärnan till liv i andra världar.
I strävan efter att uppskjuta vår död och att inom ramen för detta utsätta våra dubbelgångare för dödliga faror har vi kommit på idén med cyborger, ersättningsmänniskor. Vid all ansträngning är en cyborg hittills inte alls lik den legendariska Golem, vilken var skapad av lera av den berömda rabbinen från Prag redan för några hundra år sedan. De som tittade på filmen om den här konstgjorda Herkules, kunde mycket snabbt upptäcka, att inte heller hans kraft heller skyddade honom från ett pinsamt fall på ett för mycket polerat parkettgolv. Den imponerande kraften förändras inom loppet av en sekund till en grotesk karikatyr. Faktum är nämligen, att jorden är full av fällor, såsom polerat golv eller slarvigt byggda trappor. Om det i början av 1970-talet rådde en stor entusiasm över robotisenringen, så blev det under slutet av millenniet helt tyst om detta. För roboten är vår planet alldeles för komplicerad. Inte ens den mest perfekta robot kan konkurrera med miljoner enkla människor, vilka är mer effektiva och särskilt ekonomiskt löjligt billiga i jämförelse med dessa konstgjorda Supermän. Men den konstgjorda människa, som vi har uppfunnit, kan vi säkert gärna använda i rymden. Robotar kommer under koloniseringen att springa om människor, där de nämligen är viktigare än människor. På vägen äter de inte och de kan resa också demonterade. Expeditioner ska bara ha en liten mänsklig besättning men en stor trupp av sammansatta militärrobotar. Redan på platsen ska bygga ihop en till två och de ska sätta ihop sina andra kamrater. I en specifik rymd av interplanetara rymdskepp och stationer, kunde kanske också en isolerad hjärna som konstant pilot överleva. För säkerhet skull finns också andra reserv, vilka skiftar för att kunna vila). Människor härskade över jorden, eftersom de var mästare i anpassningsförmåga. Men planeter med specifika villkor kommer att behöva speciella människors former. Därför ska vi skapa våra ersättare, vilka ska vara anpassade till de extrema villkoren på olika planeter och det bättre än vi själva.
Eutanasi, befriad från den eugeniska belastningen från det förflutna, är inte av en slump ett mycket omdiskuterat tema vid millennieskiftet. Så, som vi tog födelsen i våra händer, så måste vi också ta döden....Karel Čapek jämför i sina Apokryfer livet med en stor pöl. Först vill vi försöka att gå över på tå. Men det räcker med att vi vacklar lite, halkar lite och vi - smutsiga av slasket, uleda med vår egen svaghet plaskar upp till ändan i vår livspöl. Men Čapek visste då inte någonting om klon, eutanasin var inte alls omdiskuterad. Vad händer, om vi kommer att nå fram till teori och praktik om flera liv? Och där någonstans i den fjärran rymden, uppfyller vi genom att kombinera klontekniker, en ödesdiger dröm om nytt liv och reinkarnation.…..
(The End)
No comments:
Post a Comment